Min granne hade den goda smaken att ropa hem ett 30 tal gamla viner från någon gammal vinkällare i Norge.
Han hade den ännu bättre smaken att samla ihop ett gäng vänner som fick prova vinerna med honom. Vinerna vi provade var från 1985, 1972, 1955 och 1929 + ett bonusvin från 2005.
Eftersom det första vinet på hans lista, La Tour Carnet, råkade vara ett vin som jag hade några flaskor av, fast av en senare årgång, så tog jag med en flaska som referens.
Ch La Tour Carnet 1985 vs 2005
2005 börjar bli drickfärdig och smakar riktigt bra även om det nog är några år kvar tills den peakar. Djup lilaröd färg. Parfymerad doft av framförallt viol. Mycket frukt, en del strävhet och syra. 93p (detta är det ända av vinerna som jag ger mig på att poängsätta)
1985 tegelröd färg som är genomskinlig i kanterna. Doftar rejält med källare men inte direkt på ett skadat sätt. Doftar liksom 05an också viol men mindre parfymerat och liksom mognare och lugnare viol. Ingen strävhet kvar, nästan för lite motstånd, och inte mycket syra i smaken heller, nästan oxiderat. Fortfarande gott men mer intressantant än gott.
Väldigt roligt att sitta och sniffa och provsmaka mellan glasen. 05 doftar nästan överparfymerat efter 85an. Nästan alla tyckte att 2005 faktiskt var godast, men, lite som att jämföra äpplen och päron.
Geisweiler Fleurie 1972
Mörkt rosa, genomskinligt i kanterna. Doften är mer källare än det förra, nästan rutten jord, doftar inte alls gott vid första sniffen men man vänjer sig på nåt sätt och börjar tycka det doftar OK. Luktar även lite stickigt och brödigt, som surdeg? Vinet smakar vid första sippen som saft! och kanske som rosevin, ett enklare men helt OK rosevin. Visar sig att detta vin är ett Beaujolais! Trodde inte Gamay var drickbart längre än 4-5 år efter tappning på flaska.
Han hade den ännu bättre smaken att samla ihop ett gäng vänner som fick prova vinerna med honom. Vinerna vi provade var från 1985, 1972, 1955 och 1929 + ett bonusvin från 2005.
Eftersom det första vinet på hans lista, La Tour Carnet, råkade vara ett vin som jag hade några flaskor av, fast av en senare årgång, så tog jag med en flaska som referens.
Ch La Tour Carnet 1985 vs 2005
2005 börjar bli drickfärdig och smakar riktigt bra även om det nog är några år kvar tills den peakar. Djup lilaröd färg. Parfymerad doft av framförallt viol. Mycket frukt, en del strävhet och syra. 93p (detta är det ända av vinerna som jag ger mig på att poängsätta)
1985 tegelröd färg som är genomskinlig i kanterna. Doftar rejält med källare men inte direkt på ett skadat sätt. Doftar liksom 05an också viol men mindre parfymerat och liksom mognare och lugnare viol. Ingen strävhet kvar, nästan för lite motstånd, och inte mycket syra i smaken heller, nästan oxiderat. Fortfarande gott men mer intressantant än gott.
Väldigt roligt att sitta och sniffa och provsmaka mellan glasen. 05 doftar nästan överparfymerat efter 85an. Nästan alla tyckte att 2005 faktiskt var godast, men, lite som att jämföra äpplen och päron.
Geisweiler Fleurie 1972
Mörkt rosa, genomskinligt i kanterna. Doften är mer källare än det förra, nästan rutten jord, doftar inte alls gott vid första sniffen men man vänjer sig på nåt sätt och börjar tycka det doftar OK. Luktar även lite stickigt och brödigt, som surdeg? Vinet smakar vid första sippen som saft! och kanske som rosevin, ett enklare men helt OK rosevin. Visar sig att detta vin är ett Beaujolais! Trodde inte Gamay var drickbart längre än 4-5 år efter tappning på flaska.
Ch Sauman- Bourg 1955 (Bordeaux)
Även detta vin är tegelrosa, genomskinligt i kanterna. Doften, först INTE bra. Kloak, rutten jord. Sniffar man lite till så är det inte fullt lika illa, blir dock inte roligare än stendamm och jord, lite stickigt också, ättika aceton? Man bävar lite för att dricka men, mycket godare än förväntat, helt OK faktiskt, i still med det förra vinet. Kan inte direkt urskilja någon fruktdoft allt har flutit ihop kan man säga? Finns lite mer strävhet i detta men kan vara så att det är ättikssyra eller liknande som upplevs som strävhet?
Marquis de Terme 1929
Detta vin blev inte identifierat förrän värden drog ur korken, några timmar före provning. Visade sig vara en fullträff eftersom lite googlande avslöjade att detta ev kunde vara drickbart fortfarande (och dessutom är värt en hel del). Vi hade inte höga förväntningar, med tanke på att de mycket yngre vinerna var rejält övermogna och egentligen mer intressanta än direkt njutbara. Färgen i glasen var dock helt annorlunda från de tidigare, en mycket djupare röd färg som inte alls var särskilt genomskinlig i kanterna. Doften, källare såklart men även lite rökighet, som en bra Whisky snarare än som rökighet i Sydafrikanska viner. Smaken, SÅ JÄVLA GOTT!!! Det här var helt klart ett av de 10 godaste vinerna jag druckit, och det är 80 år gammalt! Mogen frukt, lite strävhet tanniner kvar. Jag hade förmodligen gissat på att det var 10-15 år gammalt, bortsett ev från källarlukten (som är bortglömd vi det här laget) . Men den har nåt mer, nåt oidentifierbart som bara gör det helt fantastiskt, helt lyrisk. Sitter länge och sippar på detta vin, och eftersmaken (från detta och de andra) är kvar i munnen hela kvällen.
